söndag 29 mars 2009
Makthavarna glädjer sig på andras bekostnad.
Orsakerna är flera; en snabb konjunktursförsämring och samtidigt en finanskris såväl i Sverige som internationellt, företag befinner sig i en ekonomisk mycket svår situation. Detta innebär neddragningar av färre anställda inom Privata-, Landstings-, Kommunala-, och Statliga sektorn. Endast makthavarna i samhället kan fortsätta att glädja sig åt förstärkt ekonomi med höjda löner, höjda bonusar, höjda pensionsavtal, och andra löneförmåner, tex tjänstebil, städhjälp etc. Det ser ut att bli en tung och en besvärlig framtid för övriga medborgare med rekordstor arbetslöshet, lägre lön eller anställningsgrad under en period, etc. Lönesänkning eller lägre anställningsgrad är naturligtvis inte någon lösning för låginkomsttagare men är naturligtvis ett alternativ för höginkomstagare, vilket innebär att de solidariskt tar sitt ansvar utifrån sin förmåga. Värst drabbade av arbetslösheten blir ungdomar, utlandsfödda, lågutbildade, funktionshindrade och industriarbetare etc.
Varslen slår hårt omkring oss nu och värre kommer det att bli enligt regeringens prognos. Hur kommer den höga arbetslösheten att påverka människan? Hur kommer samhället att utvecklas?
Är du en av dem som riskerar att förlora jobbet?
Är du en av dem som kommer att gå stark genom finanskrisen?
Slutligen, finns det ljus i tunneln?
Kanske kan den rådande finansiella krisen vara lösningen för alla människors bästa, men till det behövs det en medveten politik,och här ligger ansvaret hos regeringen och på oss alla . För att kunna ta vara på möjligheter som skapas krävs samtidigt ett samarbete, ett ansvar som ligger delat på samtliga.
Vad kan var och en göra för att hjälpa till?
Det är först och främst viktigt att upprätta ett åtgärdsprogram för samhällets makthavare detta för att hjälpa dem till ändrad attityd, moral, etik. Kompetensutveckling i hur man hanterar eventuellt företagsvinst, t ex att spara vinsten för att användas i lågkonjunktur etc, som vi vet kommer med jämna mellanrum. Att låta vinsten arbeta i företaget är att ta ett företagaransvar och samhällsansvar. Men det verkar som de tror att det viktigaste i arbetet är att arbeta för att höja sina egna löner, pensioner, bonusar och höja aktieägarnas avkastning utan tanke på medarbetarnas kompetens, vilket är en oerhört viktig del i skapandet av företagsvinst och att medarbetarna ska innefattas av trygghet i lågkonjunktur. Samhällets makthavare har inte tagit sitt samhällsansvar utifrån etik och moral. När makthavarna inte klarar av sitt arbete ropar de på staten (pappa) och på personalen om hjälp. Företagsvinsterna har de delat ut till aktieägarna och till sig själva i form av miljonlöner, höjda bonusar, höjda pensioner etc utan tanke på eventuell lågkonjuntur. De åberopar alltid sin höga kompetens när det gäller sina löner, pensioner och bonus etc, men när det gäller att reda ut den ekonomiska situationen de har ställt till för företagens och samhällets ekonomi då ska regeringen ge dem bidrag för och lösa ekonomiska problem som uppstått. Vad består då deras höga kompetens av - och var finns deras medmänsklighet nu i kristider?
Det är inte rimligt att den stora basen av arbetsföra människor i samhället ska försörja en liten klick (ständigt ökande antal) makthavare med bristande omdöme. Det brister i omdömet när de framhäver att de förtjänar dessa miljonlöner, pension, tjänsteförmåner och bonusar, ett mervärde som alla anställda har hjälpt till att skapa, samtidigt som de tycker att övriga medarbetare/personal ska leva på löner på 20.000 kronor och mindre i månaden och att de anställda vid kristider ska ytterligare sänka sin lön eller anställningsgrad för att rädda Sverige medan de själva höjer sina löner, pension och bonusar etc. Det här är människoförakt. Jag tycker att vi måste ta vårt ansvar och befria dem från sina tjänster och erbjuda dem utbildning, t ex kurs i självbild, ekonomi, krishantering, personalfrågor, etik och moral etc. För att vi ska kunna möta och vända samhällsutvecklingen behöver vi nu personer med gott omdöme, moral och etik. Det handlar inte om att vi behöver värna om deras kompetens. De är ersättningsbara var en av dem. Det finns i samhället mycket kompetenta personer med gott omdöme, moral och etik, som har ett samhällsansvar som skulle kunna överta deras jobb om de blev tillfrågade. Det är mycket viktigt att vi får ansvarsfulla och kompetenta personer med moral och etik på alla tjänster i samhället.
Det finns människor och företag i dessa dystra tider med många varsel och uppsägningar som gör allt för att överleva. Den stora basen av människor väljer att fortsätta att bidra till samhällets bästa utifrån sin förmåga. Det är hutlöst att den stora basen av arbetsföra människor till större delen ska försörja omdömeslösa makthavare. Våra pengar borde gå till gemensamma intressen, t ex sjukvård, skola och att ta hand om våra barn och gamla och inte till några antal omdömeslösa enskilda personer i maktposition med bristande verklighetsinsikt.
För mig är dessa människor som drabbas av lågkonjunkturen de verkliga hjältarna som jag hyser stor respekt för. Trots lågkonjunkturen med mindre lön eller minskad anställningsgrad fortsätter de att göra sitt jobb så bra som möjligt för sin egen del och samhället bästa.
Vad gott du gör emot din nästa det bliver till ditt eget bästa!
Sköt om er! Vi hörs, Inez
lördag 21 mars 2009
Vad är en blogg, frågar jag mig.
Man är inte mer än människa.
Må så gott!
Vi hörs! Inez
fredag 13 mars 2009
Debut i bloggvärlden.
Min debut i bloggvärlden! Jag har aldrig förr skrivit på detta sätt, men jag har tänkt att jag skulle vilja dela med mig av mina tankar. Det känns så spännande och skrämmande men jag tänker skriva ändå.
Här är några tankefrön angående ytlighetens och girighetens utbredande i samhället. Kan det vara så att de små, små pojkarna och små, små flickorna kompenserar sin litenhet med miljonlöner och höga bonusar? Mönstret upprepar sig, giriheten grumlar alltid omdömet.
Lycka till!
onsdag 11 mars 2009
Premiär
Att riskera
och leva.
Jag tror att man själv väljer hur man vill att en liv ska se ut, beroende på vilka risker och chanser man är beredd att ta. Man måste våga misslyckas för att kunna lyckas, man måste ta en risk att göra bort sig eller våga ta en chans när man får en eller ser en. Hellre ett misslyckat försök än en outnyttjad chans, våga ta chanser, det kan leda till fantastiska erfarenheter!
Det är ditt val.