Hierarkierna behärskar människan

Sedan några dagar tillbaka pågår konflikt i huvudstaden Urumqi i provinsen i Xinjiang i Kina. En konflikt mellan xinjiangs muslimska befolkning uigurer, en turkistalande minoritet och inflyttande hankineser, vilka är i majoritet. Det har kommit till handgripligheter mellan demonstrerande uigurererna och hankineserna. Följderna av demonstrationen ledde till att människor har dött och tusental har skadats samt att ett stort antal har gripits. Den kinesiska regeringen har skickat soldater till Urumqi för att slå ner upproren och normalisera situationen.

Hierarkier som socialt fenomen kan angripas kulturellt, exempel genom lagstiftningar och demokratiska reformer. Allt klasstänkande vilar på en rangordning. Finns det klasser i dagens samhälle? För många av oss tycks svaret vara ett självklart nej och för andra ett självklart ja. Ett samhälle är alltid skiktat och en av de vanligaste termerna för att beskriva detta är klassbegreppet.
Det klassbegrepp som oftast kommer upp är det marxistiska som bygger på två klasser, den ägande klassen och arbetsklassen. Dessa två grupper står i ständig konflikt med varandra eftersom den ägande klassen vill tjäna så mycket som möjligt på arbetsklassen. Klassbegreppet är mer komplicerat än de ekonomiska faktorerna i samhället och förlorar därigenom andra dimensioner som finns i klassamhället.

Det finns kulturella skillnader mellan olika klasser som gör att de finns fler hinder än de ekonomiska. De olika klasserna skapar sig olika kulturer. Det handlar om att maktstrukturerna byggs upp av symboler t ex utbildning, yrkestillhörighet, titlar (ärvd status) och andra statusgivande symboler, t ex bostadsområde, fritidsintressen etc. blir som signalerar ett visst värde.
Klassamhället förs över från generation till generation. Hela samhället är delaktig i denna process.

Hur klassförhållanden struktureras och vilken betydelse de får för det övriga samhället och människans livsvillkor beror på de politiska kontexter som handlar om hur samhällets institutioner fungerar och om hur politiska partier och andra organiserade intressen argumenterar och agerar angående vilket samhälle vi vill ha. Men i själva verket handlar det om tillfredsställelsen av egna mål, känslor och empati. Empatin är excentrisk dvs empati bara för sådant som gynnar den egna världsbilden. Den dominerade klassen gynnar den egna gruppen i samhället medan de som kommer från annan samhällsklass missgynnas.

Skillnaderna i åsikter mellan samhällsklasserna är starka i Sverige. För klassamhället har inte försvunnit – även om motsatsen ibland påstås i mediadebatten. Man kan säga att klasskampen på många men på andra sätt är lika aktuell som under Marx tid.

Den kinesiska regimen kommer med sin makt och styrka att slå ner upploppet i östra Kina där den kinesiska befolkningen som av ett eller annat skäl har rest sig mot makthavarna. Revolutionen erbjuder inte en utväg i dagens samhälle. Ändring till det bättre kommer till stånd då olika intressen sammansvävs, dvs samhället byggs på demokrati.

Jag följer med stark oro över utvecklingen i östra Kina och förutsätter att den diplomatiska dialog från utrikesministrar
i världen kommer att bidra till att oroligheterna upphör.